Ny blogg!

Sant eller falskt?

Stina för 1 vecka sedan, idag är hon 8 veckor.

För er som inte vet så är jag rödhårig och även vår lilla tjej har välsignats (?) med denna ovanliga hårfärg, åtminstone än så länge.

Och myter kring hårfärgen har man ju alltid hört, som t.ex. min mormor påstod - att det 'brinner i huvudet' på en arg rödhårig kan nog stämma. Jag själv och rödtottar jag känner kan bli rätt så ilsk, och på ett sådant sätt som inte andra, snälla och normala människor blir. Man vill liksom alltid sätta åt någon, och vi har alltid, hrm, rätt.

Och att vi har en lägre smärtgräns och behöver mer narkos och bedövning, och detta ska faktiskt vara en vetenskaplig sanning och jag har själv varit med om två operationer där jag behövde lite extra innan jag somnade in. Vi ska även ha fler tänder, vara envisa och ättriga men 'eldiga i sängen'... haha.

Det mest konstiga jag stött på är att vi är ett släkte från djävulen som dimper ner i familjer lite hipp som happ, just för att oftast är inte föräldrar till en rödhårig själv rödtott. Uppenbarligen inte sant, känns ju lika sant som att blondiner skulle vara dummare.

Och i samband med lillfisens födelse så har jag hört en massa andra påståenden också men som faktiskt stämmer ganska bra.

Min moster frågade mig direkt i telefonen om tösen var rödhårig (hon är själv mamma till en rödtopp) och jag svarade ju ja. Hon skrattade och frågade om Stina skrek i falsett och ja, det gör hon ju. Nästan på ett övernaturligt sätt, en ton som möjligtvis bara djur hör.

Då berättade hon att när hon själv låg på bb låg hon i en sal tillsammans med flera kvinnor. När en bebis började gråta klev alla mammor upp och såg efter om det kanske var just deras bebis som var ledsen. Men inte min fasters, då var det bara hon som kände igen sin dotters skrik.

Min egen mamma säger inte så mycket, hon skrattar bara och klappar mig på handen, i stil med att nu du, nu får du igen. Men att vi antagligen kommer få väldigt roligt åt vår lilla tjej. Och det vet jag att vi kommer, oavsett hennes hårfärg.

Grattis

... kära make på 30 års dagen.

Före och efter - TRAPP

Före...






Efter...

Något vi alltid varit överens om, jag och maken, är att vi vill ha ett ljust hus. Särskilt nöjd är jag med trappen, som efter hårt jobb med slipning, rengöring, målning och lackning blev flera snäpp snyggare.

Och inte kan man väl ana att ett par av trappstegen är platsbyggda så att bergvärmepumpen skulle få plats under?

På önskelistan

Tar ett litet break i renoveringsrapporten och välkomnar en ny etikett, Önskelistan.
Bodyn är designad av grabbarna i Miami Ink, närmare bestämt Darren Brass, och är hur cool som helst enligt mig. En sån kommer bli hemklickad snart, men än så länge får den ligga på Önskelistan! Finns hos ruthless-toothless.com

Före och efter - VARDAGSRUM

Vardagsrummet kändes även det mörkt och instängt, den s.k. kammaren. Taket bestod av fula skivor och den missfärgade gamla tapeten syns även här.



Plastmattan och träplankorna är borttagna. Sågspånet skottas ur, balkarna sågas av för att ge plats åt mer isoleringsförmånligt alternativ, i vårt fall smalare balkar och tjock gullfiber.



Öppningen till vänster sågas ut, mellan vardagsrum och hall - öppningen till höger blir alltså mellan vardagsrum och kök.



Då det gamla trägolvet inte kunde återanvändas är nytt plankgolv inlagt, målat och hårt lackat. Det är även förberett för att sätta i två mindre fönster för att ge mer ljus i rummet. Det gamla taket har rivits ner och samma fasspont är uppspikad och vitlaserad som i resten av huset.



Resultatet efter tapetsering och inredning. Listbitar saknas vid fototillfället men må så vara.



Woodstapeten är en klar favorit och omtyckt av många bloggare. Eftersom fotot togs dagen före förlossningen och magen var större än störst fick Sixtens lilla rosa boll vackert ligga kvar under tv-bänken, trots att den skämmer fotot en aning.

Vardagsrummet och soffan är nog den plats som blir mest flitigt använd just nu, och vissa stunder är tv:n riktigt varm av allt tittande när man har lilla sessan i knät. Men vad gör väl det, det är ju hennes tid nu, och snart börjar ju Desperate Housewives igen och då går det verkligen ingen nöd på mig.

Före och efter - SOVRUM

Ett trött och mörkt sovrum med kattvindar på vardera sida, bleka tapeter och sunkig plastmatta...



En annan sorts plastmatta och en gammal elradiator mot murstocken.



Plastmattan är bortriven och under finns ett vackert trägolv, kattvindarna som är fulla med sågspån rivs ner. Ett nytt fönster sätts i och väggen isoleras.



Taket reglas, isoleras och ett nytt innertak spikas upp. Trägolvet slipas och lackas. Elementet och fönstret målas, väggarna får skimrig tapet och taksponten vitlaseras.

Och nu...



Murstocken där elementet en gång satt.



Skimrig tapet i svagt olivgrön nyans mot ljus sand där vi valde att tapetsera ända upp till taket för ett luftigare intryck.



Det nya lilla fönstret som satt 'inuti' ena kattvinden.





Idag är det elva dagar sedan vår älskade tös kom till världen och jag börjar så sakteliga vänja mig vid föräldralivet och snart känner jag att jag verkligen kommer kunna njuta av den här tiden fullt ut, bara kroppen och sömnen hänger med.

Och nu känns det också som man landat på något vis, både vad gäller huset och allt runt omkring, så jag kände att det minst sagt var dags att börja visa resultatet av vad vi faktiskt hållt på med de senaste månaderna.

Detta är alltså del 1, sovrummet.